Över jobbet jag har! Det är så otroligt roligt att gå och jobba så timmarna man gör känns nästan för korta.
Det här med arbetskamrater är A-0, funkar inte det är halva jobbet gjort. Skulle inte för allt i världen ens komma på tanken att byta.
Sen när jag sprättade lönekuveret idag, så blir det ännu mer uppenbart. Jag tjänar helt enkelt jävligt bra med pengar, så finns inget att klaga på.
Det som jag kan störa mig på när man ser andra ställen inom vården, så jobbar man enbart för pengarnas skull.
Du har ingen känsla för dom du jobbar för, man har bara sig själv och tänker bara på själv. Man utför arbetsuppgifterna UTAN känsla, du gör dina minutrar och du lägger inte ner någon som helst extra tid på själva brukaren, för det är minsan övertid..
Det är totalt oseriösa människor för mig.
Vad spelar det för roll om jag får fem minuters mindre lunch för att jag la ner det på någon brukar som verkligen behöver den extra tiden bara för ren social samvaro?
Det är inget jag dör utav. Däremot kan man se den personens ledsna min, för att tiden inte finns. Jag tar då mig tid, och kommer göra det så länge jag är kvar där.
En farbror är i mina tankar hela tiden just nu, han är döende och jag bryr mig..
Han är en sån som inte klagar..Men tyvärr ligger han där han gör, och vår uppgift är att lindra hans sista tid och pyssla om honom. Han ska få extra tid av mig nu dom dagarna jag jobbar framöver, även fast han inte pratar eller är väldigt social så finns man åtminstone där. Jag undrar lite hur tänker man när man vet att dagarna är räknade? Får man ångest??
Men dö ensam ska han då inte göra, om jag så ska sitta där dygnet runt..
Jag älskar i alla fall mitt jobb!
Familjen är på väg till Hallstahammar för sista seriematchen, jag kurerar mig inför helgjobb och ska plugga lite nu.
Ska pyssla om Mikael lite och läsa lite sagor ikväll.
Imorrn blir det som sagt jobb och jag längtar :-))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar